DataKunskap NewsLetter 3 ------------------------- S†som ATTRIB inom DOS v„rlden finns till NOVELL (N„tverkssystemet) komandon som styr och st„ller r„ttigheter till filer & kataloger f”r n„tverk. Ett s†dnat komando heter FLAG. Till n„tverkssystemet finns betydligt flera flaggor „n de som finns till PC-DOSen. H„r har du n†gra av dessa. R - L„s W - Skriv C -Skapa M - Modifiera Anledningen till detta „r att man m†ste kunna administrera ett n„tverk p† ett helt annat s„tt „n en enskild dator. Man vill tex. l†ta vissa grupper ha tillg†ng till speciella r„ttigheter. N„tverksuppgift 6) St„ll dig i roten p† din hemkatalog. Skriv FLAG Vad sker ? Kolla i FOLIO vad FLAG kan g”ra ! G† „ven ner ett steg till elev och kolla vad du f†r lov att g”ra I de kataloger som finns d„r ! Ibland m†ste man dela med sig av sina r„ttigheter till en kompis vid tex. projektarbeten el dyl. Normalt „r d† att man skapar en gemensam anv„ndare(enhet) f”r denna grupp som d† alla parter har r„ttigheter i. Men ibland vill man inte att de andra i gruppen skall vara med. D† m†ste man anv„nda sig av n„tverkskommandot GRANT. GRANT „r ett litet k„nsligt komando som i vissa fall kan vara en s„kerhetsrisk. Om du „r inloggad som dig sj„lv s† kan du ge vem som helst dina r„ttigheter (om sysop inte har begr„nsat din anv„ndare). Exempel) Jag „r inloggad som PELLE. GRANT ALL TO KALLE Ger Kalle alla r„ttigheter i PELLES kataloger. Varning f”r missbruk ! N„tverksuppgift 7) Denna uppgift „r litet jobbigare „n de som vi hitintills har genomf”rt s† tag GOD tid p† dig n„r du labbar. Fr†ga mig eller n†gon av v†ra duktiga DTS-are om problem uppst†r. Med hj„lp av FOLIO skall du nu leta upp hur man g”r f”r att †terst„lla de r„ttigheterna som man gett bort till n†gon. (St„nga porten till dina kataloger) Kolla noga vad du kan g”ra och inte g”ra med GRANT och FLAG ! N„r du unders”kt detta f”rs”k d† f”ljande.-> V„lj ut en polare som du litar p† i klassen, finns den n†gra ? Du och din polare skall nu ge varandra r„ttigheter s† att ni kan komma †t varandras anv„ndare. Om allt g†r som det skall s† kan man fr†n "h:\elev" nu se varandras anv„ndare. Om det gick fel har ni antingen k”rt huvudet direkt i v„ggen eller s† gav ni inte bort tillr„ckligt med r„ttigheter. Med RIGTHS kan ni se vad ni f†r g”ra i varandras kataloger. Du „r sj„lv BOSS ”ver din inbjudna g„st och kan n„r som helst sl„nga ut honom. Litet om PC-plattformens yttre in/ut enheter. ------------------------------------------ F”r att kommunicera med omv„rlden har man n”dgats att utrusta plattformarna med varierande "portar". Med port menas en anordning som m”jligg”r in eller utmatning av data/information. De vanligaste portarna „r Serieportar och Parallelportar. Serieportar skickar och tar emot information "seriellt" dvs. en liten bit †t g†ngen, en etta eller en nolla †t g†ngen. Man beh”ver s†ledes inte s† mycket ledningsmaterial. Ej heller kan s† mycke g† fel d† det ju „r ett begr„nsat antal ledningar (tre stycken) De tre ledningarna „r Jord, S„nd-data samt Tag emot-data. TxD ---->---- S„nd data RxD ----<---- Tag emot data GND --------- Referensjord Flera ledningar kan f”rekomma men de †terkommer vi till senare. F”r att tretr†dskommunikation skall fungera anv„ndes sk. Xon Xoff mjukvarukontroll f”r att styra bit”verf”ringen. Med PC-DOS kommandot MODE kan man st„lla in seriell kommunikation. En standard PC-plattform med PC-DOS kan utan kr†ngel administrera upp till fyra olika serieportar. Dessa kalla COM1:, COM2:, COM3: samt COM4:. H†rdvarubegr„nsningar g”r att de har varierande prestanda i ”verf”ringen. Mellan 300 till 115200 bitar / sekund brukar vara standard. Riktigt gamla PC-plattformar brukar inte klara av mer „n 9600 bit/sek medan hyfsade AT burkar brukar klara av upp till 19200. En 486:a p† 33MHz brukar klara av 38400 bit/sek med standardportar. Man brukar tala om hur m†nga bitar ”verf”ringen har samt paritet och f”rs”k. Antalet bitar kan vara 7 eller 8, pariteten (s„kerhetskontroll) ingen N eller J„mn/Udda. Sedan kan man tillf”ra en extra funktion f”rs”k R, hur m†nga g†nger datorn skall oms„nda datan om fel uppst†r. Vidare finns funktioner s†som TimeOut m.m Vi †terkommer till detta i senare kurser. MODE COM1: ger inst„llningarna f”r just denna Serieport. Med kommandot MODE kan man i vissa dosversioner se alla portarnas inst„llningar. Dos uppgift 6) Prova att st„lla in COM2: till 9600 bit/sek ! MODE COM2: Vilka inst„llningar „r gjorda som standard ? MODE COM2:9600 Kolla om det blev n†gon f”r„ndring. Źterst„ll till grundinst„llningen igen. Paralell ”verf”ring kan g”ras betydligt snabbare „n seriell men „r alltid dyrare „n motsvarande seriella system. H„r ”verf”r man alla de bitar som ing†r i ett DATAORD p† en g†ng till skillnad mot seriella d„r man ”ver f”r bit f”r bit av dataordet. Man har en ledning f”r varje bit samt ett par kontroll-ledningar. Hastigheterna „r dynamiska d.v.s s† fort som mottagande system kan hantera datan. Mottagaren ger kvittenser till s„ndaren efter varje godk„nt dataord, det g”r „ven det seriella systemet men man har en f”rutbest„md hastighet p† bitarna. ™verf”ringarna brukar variera mellan 20Kbyte/sek till 1Mbyte/sek i b„sta fall. Žldre PC-plattformar kunde inte ta emot data via paralellporten uta bara s„nda data, de var fr„mst avsedda att anv„ndas till en printer. Med MODE kan man unders”ka och st„lla in sina paralellportar p† PC-n. PC-DOS kan hantera †tmitstonde tv† paralellportar: LPT1: samt LPT2: Men det beror ju p† vilken h†rdvara man har. Dos uppgift 7) Vilken inst„llning har LPT1: ? Tv† andra enheter/portar „r CON och AUX . AUX „r bandstationens port och „r numera borttagen. CON „r tangentbordet Console. Denna enhet g†r att dirigera am med ">" samt via doskommandon. ECHO Hejsan > COM2: Skickar Hejsan till serieport 2. ECHO Tjabba > LPT1: -,,- Tjabba -,,- COPY CON Tangent.TXT Kopierar alla tangenttryckningar(fr†n tangentbordet) till filen Tangent.TXT Man avslutar inmatningen med CTRL Z eller CTRL C. Detta kan vara bra om man saknar texteditor i n†got l„ge. Omdirigering av utdata fr†n PC-DOS kommandon. --------------------------------------------- DIR > dirlist.txt Dirigerar all utdata fr†n "dir" till dirlist.txt DIR >> dirlist.txt L„gger till utdata fr†n "dir" till slutet av dirlist.txt. Som vistats innan kan man dirigera om data till vilken port som man s† ”nskar. Observera att det inte g†r att dirigera om all utdata. En lite vansinnig omdirigering torde vara f”ljande-> sort < lista.txt lista.txt sorteras nu i alfabetisk ordning och skrivs ut p† bildsk„rmen. DOS uppgift 8) Skriv DIR /S > FILES.LST Vad g”r denna kommandorad ? Skriv sort < FILES.LST Vad sker ? Tar det l†ng tid kan du trycka p† Ctrl C s† avbryts k”rningen. Filter och wildcards ------------------- more - G”r pause efter en bildsk„rm och v„ntar p† tangettryckning. find - Letar upp utvald str„ng i vald datafil. sort - Sorterar data i alfabetisk ordning. Exempel) find "mail" < FILES.LST Find letar efter str„ngen mail i datafilen FILES.LST Man kan tjorva till det ordentligt om man s† vill. Vi kan dirigera om utdatan fr†n find till en fil ocks† om vi vill. find "mail" < FILES.LST > funna.txt I filen funna.txt finns nu all utdata fr†n s”kningen. Man kan d† bekv„mt ta in denna fil och kika p† den i valfri texteditor. Men om man s† vill kan man ju alltid dirigera om till tex. en printer via LPT1:. Den n†got underliga kommandoraden-> dir /s | find "logon" | more G”r f”ljande: Dir /s s”ker igenom enheten sekvensiellt (visar allt inneh†ll p† aktuell enhet) | -pipe l†ter utdatan g† igenom filtret find "logon" som i sin tur g†r igenom filtret more. H„ngde du med ? DOS uppgift 9) F”rst och fr„mst skriv: doskey Prova ovanst†ende filter ! Men skapa f”rst FILES.LST genom att skriva: e: cd \ dir /s > EFILES.LST Nu har du en ganska stor fillista ”ver allt som du har tillg†ng till p† enhet e: Om du vill kan du g”ra sammalunda med enhet (C:, F:). dir /s | find "logon" | more find "mail" < EFILES.LST find "mail" < EFILES.LST > funna.txt Mera kommer i n„sta NewsLetter ! Fr†gor och svar addresseras till anv„ndare STEEN och skickas med PMAIL eller dyligt. OBS ! Om du har modem kan du „ven h„mta dessa NewsLetter via KBBS Kiruna BBS 0980-70463 ™ppen mellan 17:30-07:30. Det g†r „ven bra att skriva brev & skicka filer till mig via denna bas. F”rsta g†ngen m†ste du dock registrera dig d„r. MVH Peter St‚en !